A good read – China in Ten Words

I buy too many books, and often there is no time to read them directly. I bought Yu Hua’s China in Ten Words (十個詞彙裡的中國) while visiting Hong Kong in April this year, but only started reading recently, bringing the book back to Hong Kong… Yu Hua (余华) is one of China’s best known writers, and has had great success with novels as Brothers (兄弟) and To live (活着), of which the later was filmed by Zhang Yimou (张艺谋) and became a great success around the World.

One of Yu Hua’s ten words is ”reading” (阅读). Nowadays, when an ebook is only a click away on your ”pad”, it is a necessary reminder to read his story of how people lined up outside the bookstores days ahead of a new release when censorship eased after Mao’s death in the late 1970s. Being here in Hong Kong is probably a good environment to read this particular book, in China but still not, just as the book is written in China but not published in the PRC.

Many of the stories relate to Yu Hua’s youth during the Cultural Revolution, but are also highly relevant to contemporary China. The ten words point to many of the current problems in China, such as ”disparities” (差距) and ”leader” (领导). The cult of Mao as ”the great helmsman” seems absurd and frightening today, but recent events around the ”disappearance” and ”reappearance” of supposed new leader Xi Jinping (习近平), and the mystery surrounding it, tells us that the word ”leader” is still of great importance.

One story tells how Yu Hua escapes the summer heat in his southern hometown by napping in the mortuary of the hospital where he lives, both his parents being doctors. On ”the clean, cool cement bed” he could find some peace. When Yu Hua visited Sweden a few years ago, I interpreted for him as he spoke on ”the imagination of a writer”. Not an easy task, and when he then told this same story the word ”mortuary” (太平间) was one (of several…) that escaped my mind. A senior colleague in the audience gave me the word, and the lecture went on as normal. Now that I read Yu Hua’s book and recognize this story, I realize that I will never forget the word ”mortuary” in Chinese.

Var partiledarna annorlunda förr? (Fynd från arkivet 3)

I dessa dagar av turbulens inom det kinesiska kommunistpartiet (中国共产党) då Bo Xilai (薄熙来) och Wang Lijun fått lämna sina poster kan man fundera över när ideologisk övertygelse och idealism fick lämna plats för maktkamp och populism. Var det redan under Mao? Eller var det först efter 1989? Förmodligen har det alltid funnits inslag av sådant hos en del höga partifunktionärer, om än inte alla.

För ett par dagar sedan gjorde jag åter ett intressant fynd i Sam Skölds stora boksamling. Instucket i ett stort verk om världslitteraturen låg ett brevkort till Sam Sköld från februari 1935. Det var skrivet av en av hans studenter vid Huazhong University, Huang Xinxue (黄心学). Den korta texten på kortet handlar om olika utgåvor av verket Gushi yuan (古詩源, ”Källan till äldre poesi”) av Shen Deqian (沈德潜 1673-1769). Huang och Sköld bodde båda i Wuhan (武汉), Huang i Hankou (汉口) och Sköld i Wuchang (武昌) så man kan undra varför de förde intellektuella diskussioner på brevkort? Man kunde ha tagit båten över Långa floden (长江, även Yangzifloden 扬子江) och träffats istället.

Brevkort från Huang Xuexin till Sam Sköld
"Lärare Sam: Efter att vi skildes har jag saknat er mycket..."

Huang Xinxue blev medlem i kommunistpartiet 1937 och bytte namn till Huang Haibin (黄海滨 1908-1950). Han blev lokalt ansvarig för organisation och propaganda på olika platser i Hubeiprovinsen och var under 1940-talet en av vicecheferna för organisationsavdelningen inom partiet för hela centrala och södra Kina (中共中南局组织部). Han dog i cancer i maj 1950. Minnesrunan i Folkets dagblad beskriver honom som att han ”levde enkelt och arbetade hårt, var alltid lojal och hängiven i arbetet, tog aktivt ansvar  och bar arbetets bördor villigt” (生活朴素刻苦,工作一贯忠实热诚,积极负责,任劳任怨). Helt enkelt en förebild för alla partifunktionärer och tjänstemän.

Bo Xilais far Bo Yibo (薄一波 1908-2007) var född samma år som Huang Xuexin och hade delvis en liknande karriär, med regionalt ansvar i ett partidistrikt på 1940-talet, i Bos fall i norra Kina (华北局). Vid hans död beskrev man dock honom inte alls på samma sätt som Huang utan bara med superlativer, som ”enastående partimedlem, mäktig kommunistisk kämpe och en framstående proletär revolutionär” (优秀党员,伟大的共产主义战士,杰出的无产阶级革命家). Samma eftermäle får nästan alla högre partiledare. Vart tog enkelheten, ansvaret och det hårda arbetet vägen?

Some thoughts on party leaders, their interests and driving forces. Were they more idealistic before and just after 1949? Did they lead simpler, more responsible lives?

想一想中共领导,他们的兴趣和动力。四五十年代时是否更唯心?他们生活更朴素更负责?

Klassiker i brevlådan

Det är inte varje dag man får en klassiker med posten. Men häromdagen hände det! Det var första bandet av den färska danska fullständiga översättningen av Jin Ping Mei (金瓶梅), först utgiven 1617. Översättare är den danska sinologen Vibeke Børdahl (易德波) som är känd för sina studier i kinesisk muntlig litteratur och berättarkonst, shuoshu 说书. Jin Ping Mei kan betyda ”Plommonblom i gyllene vas” men är också en anspelning på tre kvinnor som är centrala i den långa romanen, Jinlian (金莲 ”Gyllene lotus”), Pinger (瓶儿 ”Lilla vasen”) och Chunmei (春梅 ”Vårplommonblomma”). Jin Ping Mei kom ut på svenska 1950 i en ofullständig version översatt från tyska. Många andra europeiska utgåvor har också haft avsnitt utelämnade eller rentav översatta till latin. Varför? Jo, Jin Ping Mei ger inte bara inblickar i familjen Ximens förfall i 1110-1120-talens Kina (Norra Songdynastin 北宋), utan är också en erotisk klassiker med detaljerade sexskildringar. Även i Kina har den censurerats och stoppats från utgivning men ändå alltid lästs.

Jin Ping Mei har en viss koppling till en annan klassiker, Berättelser från träskmarkerna (水浒传), och huvudpersonen Ximen Qing (西门庆) förekommer i båda. Med Vibeke Børdahls översättning finns nu fyra av fem klassiska kinesiska romaner i full modern översättning till något nordiskt språk. Göran Malmqvist har tidigare översatt Berättelser från träskmarkerna och Färden till västern (西游记) och Pär Bergman Drömmar om röda gemak (红楼梦). Nu fattas bara Berättelsen om de tre kungarikena (三国演义).

Jin Ping Mei ska komma ut i tio volymer under de kommande sex åren. Utgivare är Forlaget Vandkunsten som gjort en väldigt vacker utgåva, både i bindningen och i illustrationerna tagna från en tidig utgåva från 1620-30-talen. 2010 kontaktades jag och några kollegor av förlaget för att vara granskare och sakkunniga inför utgivningen och nu har den alltså kommit. Det är ett storverk som Vibeke Børdahl åstadkommit. Läs den!

Introducing the new full Danish translation of Jin Ping Mei by Vibeke Børdahl. Of the main classic novels we now only lack a translation of Romance of the Three Kingdoms in a Nordic language.

介绍刚出版的丹麦语全译本《金瓶梅》。现在北欧语言只缺乏《三国演义》的译本。