Note from an old “China hand” (Finds from the archive 4)

These extraordinary days when commentaries are prohibited on Chinese micro blogs and the air is full of rumours around the Chinese leadership, I happened to stumble on something in an old book. I was going through the Sam Sköld book collection, and as I opened the second volume of Stanislas Julien‘s Syntaxe nouvelle de la langue Chinoise (1869-70) I noticed a thin paper with a typed note in English.

It was a note on postponing the meeting of ”The China Study Group” in Wuhan (武汉), dated 31 May 1934, and it was signed by the secretary of the group, Edmund Clubb. At the next meeting Mr. Clubb would be speaking on ”Authoritarian Government and the Present Situation in China”, a title that could fit any seminar or conference today.

The note from Edmund Clubb

It is not clear who the other members of the ”study group” were, only Sam Sköld and Edmund Clubb (1901-1989) are known. When Mr. Clubb wrote the note in 1934 he was the American consul in Hankou. He is especially interesting because he became a victim of McCarthyism (麦卡锡主义) and one of the ”China hands” (中国通) accused of ”loosing China” after the PRC was established. He was then US Consul General in Beijing, and was the one to close the consulate and haul down the US flag in April 1950. After returning to the USA he became head of the China desk at the US State Department, but was suspended after only a year as a ”security risk”. His testimony before the House Committee on Un-American Activities is available here.

It would have been very interesting to hear Mr. Clubb talk that day in June 1934 in Hankou, and it is likely he had insights in the events of those days that few other Westerners had. He wrote several books on China, and one of his reports from 1932 was published in its entirety in 1968 as Communism in China: as reported from Hankow in 1932. It was probably the first in-depth diplomatic report about Communism in China to reach the US State Department.

Var partiledarna annorlunda förr? (Fynd från arkivet 3)

I dessa dagar av turbulens inom det kinesiska kommunistpartiet (中国共产党) då Bo Xilai (薄熙来) och Wang Lijun fått lämna sina poster kan man fundera över när ideologisk övertygelse och idealism fick lämna plats för maktkamp och populism. Var det redan under Mao? Eller var det först efter 1989? Förmodligen har det alltid funnits inslag av sådant hos en del höga partifunktionärer, om än inte alla.

För ett par dagar sedan gjorde jag åter ett intressant fynd i Sam Skölds stora boksamling. Instucket i ett stort verk om världslitteraturen låg ett brevkort till Sam Sköld från februari 1935. Det var skrivet av en av hans studenter vid Huazhong University, Huang Xinxue (黄心学). Den korta texten på kortet handlar om olika utgåvor av verket Gushi yuan (古詩源, ”Källan till äldre poesi”) av Shen Deqian (沈德潜 1673-1769). Huang och Sköld bodde båda i Wuhan (武汉), Huang i Hankou (汉口) och Sköld i Wuchang (武昌) så man kan undra varför de förde intellektuella diskussioner på brevkort? Man kunde ha tagit båten över Långa floden (长江, även Yangzifloden 扬子江) och träffats istället.

Brevkort från Huang Xuexin till Sam Sköld
"Lärare Sam: Efter att vi skildes har jag saknat er mycket..."

Huang Xinxue blev medlem i kommunistpartiet 1937 och bytte namn till Huang Haibin (黄海滨 1908-1950). Han blev lokalt ansvarig för organisation och propaganda på olika platser i Hubeiprovinsen och var under 1940-talet en av vicecheferna för organisationsavdelningen inom partiet för hela centrala och södra Kina (中共中南局组织部). Han dog i cancer i maj 1950. Minnesrunan i Folkets dagblad beskriver honom som att han ”levde enkelt och arbetade hårt, var alltid lojal och hängiven i arbetet, tog aktivt ansvar  och bar arbetets bördor villigt” (生活朴素刻苦,工作一贯忠实热诚,积极负责,任劳任怨). Helt enkelt en förebild för alla partifunktionärer och tjänstemän.

Bo Xilais far Bo Yibo (薄一波 1908-2007) var född samma år som Huang Xuexin och hade delvis en liknande karriär, med regionalt ansvar i ett partidistrikt på 1940-talet, i Bos fall i norra Kina (华北局). Vid hans död beskrev man dock honom inte alls på samma sätt som Huang utan bara med superlativer, som ”enastående partimedlem, mäktig kommunistisk kämpe och en framstående proletär revolutionär” (优秀党员,伟大的共产主义战士,杰出的无产阶级革命家). Samma eftermäle får nästan alla högre partiledare. Vart tog enkelheten, ansvaret och det hårda arbetet vägen?

Some thoughts on party leaders, their interests and driving forces. Were they more idealistic before and just after 1949? Did they lead simpler, more responsible lives?

想一想中共领导,他们的兴趣和动力。四五十年代时是否更唯心?他们生活更朴素更负责?

Missionärer och kommunister (Fynd från arkivet 2)

Då och då får man syn på saker som får en att fundera på människors möten, vad de betyder och vilka följder de får. Det hände mig nyligen då jag katalogiserade böcker i Sam Skölds samling. Jag öppnade en kommenterad utgåva av Shiji (史記 Historieskrivarens uppteckningar), traditionellt trådbunden och med alla tio häften i kartongomslag. På första häftet i båda kartongvolymerna har en av Sam Skölds studenter skrivit några rader. Några år på 1930-talet arbetade Sköld som lärare vid Huazhong University (华中大学) i Wuhan, föregångare till dagens Huazhong Normal University (华中师范大学). Studenten Huo Hengde 霍恆德 har i första volymen skrivit ”Gåva till herr Sköld med vördnad från studenten Huo Hengde” (韓先生惠存 學生霍恆德敬贈) och i andra volymen ”Gåva till lärare Sam med vördnad från Hengde” (德霖老師惠 恆德敬贈). Detta gjorde mig nyfiken. Efter lite efterforskningar fick jag fram att Huo Hengde bara månader efter att han gett böcker till ”lärare Sam” i september 1935, bytte namn till He Wei (何伟 1910-1973) och blev en mycket aktiv medlem i kommunistpartiet. Han blev snabbt en ledande partifunktionär i centrala Kina och organiserade motstånd mot den japanska invasionen. Huo Hengde kom från en kristen familj men när han kom till Wuhan – och träffade Sam Sköld – blev han kommunisten He Wei.

Huo Hengdes gåva till Sam Sköld

He Wei blev senare borgmästare i Guangzhou (Kanton 广州), Kinas ambassadör i Vietnam och även utbildningsminister. Mindes han då den ”vördade läraren” Sam Sköld? Flera andra ledande kommunister kom också i kontakt med svenska missionärer, till exempel Dong Biwu (董必武 1886-1975) som hade sina rötter i Macheng (麻城) i nordöstra Hubei. Dong var bland annat tillförordnad president 1968-1975. Också Lin Bio (林彪 1907-1971) växte upp i en liten by i Hubei, Huilongshan (回龙山) i Tuanfeng härad (团风县), dit en av Missionskyrkans missionärer, Hilma Börjesson (1863-1923) 1896 kom för att arbeta bland kvinnor. Lin Biao kan omöjligt ha undgått att träffa svenskarna som var där. Kanske träffade hans mamma Hilma Börjesson?

Fynd från arkivet (1)

Ibland bistår jag Svenska Missionskyrkans arkiv med att ordna en del material på kinesiska. Bland annat finns en stor boksamling efter missionären Sam(uel) Sköld 韩德霖 (1896-1977) och en del böcker och papper efter missionären Gustav Nyström 聂思仁 (1899-1957), tolk åt Dag Hammarskjöld vid hans besök i Kina nyåret 1954-55. På filmen skymtar Nyström sittande med glasögon vid 1:00 och 2:06

Sam Sköld var för övrigt yngre bror till Moderna muséets skapare Otte Sköld, båda födda i Kina som barn till missionärerna Johan och Eva Sköld. I arkivet finns också mycket annat smått och gott, till exempel gåvor till P.P. Waldenström från dennes besök i Kina 1907. Läs gärna Waldenströms bok om resan, Till Kina som kom 1908.

Både Gustav Nyström och Sam Sköld samlade mängder av böcker, dokument och annat smått och gott under sina många år i Kina. Jag tänkte dela några guldkorn ur deras och andra samlingar i arkivet med er framöver. Idag vill jag visa ett litet sånghäfte från 1949 som antagligen Gustav Nyström fått tag på i Wuhan just innan han lämnade staden för Hongkong 1949. Det är utgivet 30 maj 1949 och förordet börjar så här: ”I kampens och blodets maj erhöll Wuhan befrielse och folket reste sig” (在戰鬥的,血的五月里,武漢獲得了解放,人民翻了身). Första sång är ”Östern är röd” (東方紅). Notera också vapnen som dekoration under fanan på omslaget. Utgivare är ”Wuhans universitets folksångssällskap”. Det var en annan tid då man just genomlevt ”befrielsen” och (kanske) fortfarande trodde på den. Gustav Nyström trodde något annat och fick lämna landet.

Revolutionär sångbok från Wuhan, maj 1949

 

Noter till "Östern är röd"

Texten till ”Östern är röd” i sångboken är en variant på den som idag är allmän. Läs här ett blogginlägg från en släkting till textförfattaren Zhang Songru 张松如.

Some notes on recent finds in the Mission Covenant Church of Sweden archives, where I assist with cataloguing Chinese language material. Sam Sköld and Gustav Nyström were two interesting and highly capable missionaries.

这里提到最近在瑞典行道会档案馆发现的资料。我帮他们整理中文资料。韩德霖和聂思仁这两位传教士很有意思,也很能干。